Matsvinn är inte bara slöseri med pengar, det är ett globalt problem med stor påverkan på miljön. Visste du att ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen slängs? Det motsvarar cirka 1,3 miljarder ton mat varje år. I Sverige är vi inte bättre; här slänger vi ungefär 127 kg mat per person och år, och en stor del av detta är onödigt matsvinn. Jag ska nu guida dig genom hur du kan minska matsvinnet i just ditt kök.
Varför hamnar mat i soporna?
Det är lätt att tro att matsvinn främst är ett problem för restauranger och butiker, men sanningen är att en stor del av svinnet sker i våra hem. Inom EU står hushållen för hela 53% av matsvinnet, enligt Eurostat. Globalt sett är siffrorna ännu mer alarmerande. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan matförluster och matsvinn. Matförluster sker tidigare i kedjan, under produktion, skörd och bearbetning. Matsvinn, å andra sidan, är det som sker i butiker och, framförallt, i våra hem. Ofta handlar det om bristande planering, missförstånd kring datummärkningar och att vi helt enkelt inte är tillräckligt medvetna om hur mycket mat vi faktiskt slänger.
Bäst före och sista förbrukningsdag – vad är skillnaden?
En vanlig orsak till matsvinn är just förvirring kring datummärkningar. ‘Bäst före’ och ‘sista förbrukningsdag’ betyder inte samma sak. ‘Bäst före’ handlar om kvalitet. Maten kan vara fullt ätbar efter detta datum, även om den kanske tappat lite smak eller konsistens. ‘Sista förbrukningsdag’ däremot, är en säkerhetsmärkning som är viktig att följa, speciellt för känsliga livsmedel som kött och fisk. Genom att lära oss skillnaden, och lita mer på våra sinnen – lukta, smaka och titta – kan vi undvika att slänga mat i onödan. EU arbetar aktivt för att förbättra datummärkningen och på så sätt minska matsvinnet.
Så minskar du matsvinnet – steg för steg
Att minska matsvinnet i köket handlar om att införa små, smarta vanor i vardagen. Genom att planera, förvara rätt och använda rester kan vi alla göra skillnad.
Planering och inköp – grunden för att lyckas
Planering är A och O, som det brukar heta. Genom att planera veckans måltider, skriva en inköpslista och inventera kyl och skafferi innan du handlar, undviker du impulsköp och dubbelköp. Det sparar både tid och pengar, och minskar risken för att mat blir dålig.
Skapa en veckomeny
Att planera veckans måltider är ett enkelt sätt att få kontroll över matinköpen. Bestäm i förväg vad du ska äta varje dag, så kan du anpassa inköpen och undvika att köpa mat som sedan blir liggande.
Inköpslistan – din bästa vän
En inköpslista hjälper dig att hålla dig till det du faktiskt behöver. Skriv ner allt du behöver för veckans måltider, och undvik att handla på tom mage – då är risken större att du köper mer än du behöver.
Inventera mera
Innan du handlar, ta en titt i kylskåpet, frysen och skafferiet. Då undviker du att köpa mat du redan har hemma.
Förvara maten på rätt sätt
Rätt förvaring förlänger matens hållbarhet avsevärt. Olika livsmedel trivs bäst vid olika temperaturer och förvaringssätt. Använd lufttäta behållare i kylen, förslut förpackningar ordentligt och tillämpa FIFO-principen (Först In, Först Ut). Genom att organisera kylen så att äldre matvaror är lätta att se och använda först, minskar du risken för att mat glöms bort och blir dålig.
Kylskåpets temperatur är viktig
Se till att kylskåpet håller rätt temperatur, helst +4°C. Många livsmedel håller betydligt längre vid den temperaturen.
Frysen – din vän i nöden
Frysen är en utmärkt plats att förvara mat som du inte hinner äta upp i tid. Många livsmedel, inklusive bröd, frukt, grönsaker och till och med ostkanter, går utmärkt att frysa in.
Kreativa sätt att använda matrester
Rester är en fantastisk resurs, inte något som ska slängas! Istället för att kasta överbliven mat, kan du använda den i nya, spännande rätter. Överbliven kyckling kan bli en härlig caesarsallad, en wrap med currydressing eller en snabb kycklingsoppa. Kokt potatis kan förvandlas till stekt potatis, potatissallad eller användas i en omelett. Grönsaksrester är perfekta i soppor, grytor, pyttipanna eller omeletter. Övermogen frukt kan mixas till smoothies, användas i bakverk eller bli en god kompott.
Mer än bara kompostering
Kompostering av matavfall som skal och blast är ett utmärkt sätt att minska mängden sopor och samtidigt skapa näringsrik jord. Men om du har matvaror som du inte kommer hinna använda, överväg att donera dem. Det finns flera organisationer som tar emot matdonationer och ser till att de kommer till behövande. Exempel på sådana organisationer är Stadsmissionen och Allwin. Hör efter med lokala matbanker eller välgörenhetsorganisationer om de tar emot överskottsmat.
Våga välja ‘ful’ frukt och grönt
Mycket frukt och grönt slängs enbart på grund av sitt utseende. Välj de lite ‘fulare’ exemplaren i butiken – de smakar precis lika bra! Konsumenternas efterfrågan på felfria produkter har lett till att många butiker endast köper in visuellt tilltalande varor. Detta resulterar i att tonvis med fullt ätbar mat går till spillo. Flera matkedjor, som till exempel ICA och Coop, har börjat sälja ‘ful’ frukt och grönsaker till reducerade priser för att minska detta svinn. Gör din del genom att välja även de lite ‘fulare’ alternativen.
Vi gör det tillsammans
Att minska matsvinnet är en gemensam uppgift. De nordiska länderna har som mål att halvera matsvinnet till 2030, och det är ett ambitiöst men fullt möjligt mål. Även EU arbetar aktivt med frågan, bland annat genom Gårds-till-gaffel-strategin. Denna strategi är en del av den europeiska gröna given och syftar till att skapa ett mer hållbart livsmedelssystem inom EU, där minskat matsvinn är en central del. Men det stora arbetet börjar i våra kök. Genom små, medvetna val kan vi alla bidra. Varje handling räknas för att respektera maten, resurserna och planeten. Börja minska ditt matsvinn idag – varje litet steg räknas!
